Dagens Outfit

Detta har jag inte haft tid till på ett tag *läs: över ett år* men dagens var en mys-bohemisk kombo. Den stora stickade sjalen var ett loppisfynd. tights och benvärmare från H&M. Örhängen från Indiska och klänningen som man inte ser så mycket av var en gåva från  min en vän som tyckte den passade bättre på mig än på henne. Den har trekvarts ärm, snyggt fall och lite snörning i ryggen.

Om det ändå vore så enkelt...

Börjar det inte bli lite uttjatat? Tröttnar inte folk på att vara upprörda och kränkta? Hur kan man skrämmas så av ett litet pronomen? Jag har reflekterat över detta förut här men upphör inte att förvånas. I Metro i veckan reagerade signaturen JS på en tidigare insändare. Egentligen hade jag hellre velat läsa den tidigare men JS insändare vore ju rolig om den inte vore så sorglig. Vi hade högläsning på kontoret och ville skratta och gråta om vart annat.

Är det utvecklingen som gått för fort, så att människor inte hinner med? Är det förändringen i sig som skrämmer? Kanske, men det är ju många i min egen ålder som rynkar på näsan och tycker att genusarbete är onödigt och hen är ett skällsord lika illa som fitta. Men det kanske är det som är problemet. Könsmaktsordningen i sig. Hur skall det kunna finnas en över och underordning om man använder könslösa pronomen. Hur ska man kunna tillskriva en karaktär i en bok eller en person man möter, de egenskaper som stereotypt tillhör den om man inte kan definiera könet. Är det egentligen det frustrationen handlar om? Att ordet hen är ett viktigt steg mot nedbrytningen av den patriarkala ordningen och att vi nu kämpar med näbbar och klor, både men och kvinnor, för att upprätthålla den?

Om det ändå vore så enkelt att "utrota könet" som att byta lite pronomen och undvika rosa eller blått, då skulle jag bli lycklig! Jag tror det krävs lite mer. Men vissa jobbar på det. Det som fångade mig mest var nog omnämnandet av "genusfria skolor" vilket gjorde mig mycket nyfiken. Jag kastade mig över google och hittar Förskolan Egalia. Det är ju fantastiskt! Jag håller helt med Aftonbladets kolumnist Malin Wollins. Det må vara ett experiment men det är ju ett underbart experiment! Jag vill ha ett Egalia i min stad! Jag skulle kunna offra, säg, min vänstra hand för att få sätta min son i en sådan pedagogisk verksamhet där jag visste att de gjorde allt de kunde för att öppna upp för alla möjligheter livet kan erbjuda och ge mitt barn den valfrihet alla barn förtjänar.

Dagens ord

Mugg

Ett substantiv som syftar till ett dryckeskärl, ofta för varma drycker och med ett eller två öron.
... men vad som är en mugg beror väl på vem du frågar. Agree to disagree.

Utrymme att växa

Vi var ute och grejade i trädgården efter förskolan. Det har varit några helt fantastiska höstdagar nu men hög klar luft och strålande sol. Jag plockade av de färdiga fröna av ringblommorna och strödde dem i rabatten för att ge dem en bra start inför våren. Parvel grävde i sin lilla rabatt (ett litet hål mellan plattorna som vi inte fyllt igen) och jag visade honom hur man kan ta några frön och plantera. När jag vände ryggen till gick han till rabatten och drog av några blommor och kronblad från de sista tappra ringblommorna. Det är klart. Ska det växa blommor till våren är det ju uppenbart blommor man ska plantera.

Det går så fort nu. Jag tycker knappt att jag hinner med. Varje dag snappar han upp något nytt eller jag upptäcker att han klarar något han inte kunde tidigare. Men är inte det den ständiga utmaningen som förälder att hela tiden ligga steget efter men ändå lita på sitt barns enorma förmåga och ge dem utmaningar och låta dem delta och prova nya saker trots att man inte vet vad de klarar? Att verkligen skapa förutsättningar och utrymme där de han växa.

Dagens ord

Bambuskött

Maken var och köpte mat på dem lokala thairestaurangen och de serverade detta. De är kungen på prickar.