Ungdomsböcker

Har nu läst kanske två böcker om dagen för att hinna igenom de tips jag fått och bestämma vilken bog mina steg-treor ska läsa. Temat för utbildningen är livsresan och böckerna skulle handla om att hitta sig själv, att stå för det man tror på eller liknande. Här kommer en resumé

En plats de kallar lyckan av Mårten Sandén
Mia bor i förorten och John i ett rikt villaområde de kommer från helt olika bakgrund med väldigt olika erfarenheter och sociala förväntningar på sig men träffas av en slump i ett övergivet lusthus och lär känna varandra under några sommarveckor.
Välskriven och helt ok läsning 3/5

I det här trädet av Katarina Kieri och Per Nilsson
Jakob har jobbiga saker i bagaget, har flyttat till ny stad och känner inte så många. Siri är tystlåten och har en enda vän. De två möts aldrig men deras vägar korsas utan att de riktigt vet om det. Författarna har skrivit varannat kapitel i denna berättelse om förälderns svek, brodern som tiger, vänskapen som krossas och vänskap som sakta börjar gro. Bra skriven och suggestiv. 4/5

Vad mina vänner inte vet och Vad min flickvän inte vet av Sonya Sones
Lyrik prosa. Om tonårskärlek med komplikationer som stammar ur den hierarki som råder på alla högstadieskolor. Samma berättelse men ur två perspektiv. Platt och ärligttalat lite plastig. Enda bra är att det är lyrik. 2/5

Om du var jag av Jessica Schiefauer
Studenten och luften skälver av förväntan i brytet mellan barn och vuxen. Agnes dras mellan bästa kompisen Louise eller nya pojkvännen Hannes men vad vet vi egentligen om varandra? Inte så mycket visar det sig. Inte en särskilt medryckande bok men stämningen är väl fångad. 2/5

Naiv Super av Erlend Loe
Ett krocketparit som slutar i förlust till brorsan blir den sista droppen som gör att den 25-åriga huvudpersonen tar tre steg tillbaka och en paus från allt. Djupt melankolisk ifrågasätter han sitt liv som ganska meningslöst. Han är en kille som vem som helst men vet inte vart han är på väg eller vad han vill med sitt liv. För att hantera livet fokuserar han på enkla saker som en boll, ett bultbräde och att göra listor. En bok som uppskattats av många men inte riktigt i min smak. Dock helt ok 3/5

Gör vad du vill av Erlend Loe
18åriga Julie får ett sms av sin far "Vi störtar. Älskar dig. Gör vad du vill. Pappa" skickat från ett flygplan någonstans över Afrika. Då hon förlorat sin familj förlorar hon också meningen med livet och ger sig ut på en resa i hopp om att kanske störta. Istället möter hon nya vänner och gamla, och kanske sig själv. En tragisk och samtidigt realistisk bok om ett sorgearbete och en väg tillbaka till livet. 4/5

Innan jag dör av Jenny Downham
Tessa är döende i leukemi och gör en lista på saker hon vill göra innan hon dör. Till sin hjälp har hon sin kompis och killen i gården bredvid. Gripande skildring av en ung människas sista månader men samtidigt inte lika mycket funderingar över det existentiella som man kunnat tro. 3/5

Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck
Agnes flyttar till en ny stad och bestämmer sig för att göra om sig. Ny stad, ny start där hon inte är konstig och jobbig utan är rätt och passar in. Lättläst, platt, ytlig och meningslös. Jag skulle säkert gillat den som 13åring men som vuxen tyckte jag bara den var plastig! 1/5

Wallflower av Stephen Chbosky
Boken är skriven i brevform och ärligt talat tyckte jag den gjorde sig bättre i filmformat som den nyss kommit i. Charlie har nyss kommit tillbaka från ett psykiskt breakdown och är lite utanför, han är en tapetblomma, en wallflower, en sån som mest står brevid och tittar på. Men så möter han Patrick och Sam och tar sakta men säkert steget ut ur bakgrunden. 3/5

En man som heter Ove av Fredrik Backman
Ove är kvarterets surgubbe och självutnämnde kontrollant. Han har inte mycket kontakt med omvärlden och vill inte ha det heller men så flyttar en ny familj in i grannhuset som stör hans tillvaro.
Jag skrattade och grät om vartannat och ibland samtidigt. En av de bästa bästa böcker jag läst på länge. Fantastiskt språk och underbara karaktärer. 5/5

Intet av Janne Teller
I en sjundeklass i Danmark bestämmer sig Pierre-Anthon för att det inte är någon mening med något. Han går hem och sätter sig i sitt plommonträd och därifrån torterar han sina klasskompisar på väg till och från skolan med sin filosofi att inget är värt något och allt är betydelselöst. För att få ner honom ur trädet och komma undan sin gnagande känsla av att han kan ha rätt bestämmer sig klasskompisarna för att söka efter saker av betydelse men det eskalerar snabbt då de tvingar varandra att överlämna det som betyder mest av allt. En oerhört obehaglig bok på samma sätt som Flugornas herre om barns ondska och som inte släpper taget. Välskriven och fantastisk 5/5

Tänk att ett litet ord kan röra upp så mycket känslor!

Neger, Ranelid, Sj, Hen...

Jag letar nya barnböcker att läsa för vår son och förlaget Olika har givit ut en bok om Kivi och monsterhund. Det är den första bok på svenska där man använder pronomenet hen. Fantastiskt tycker jag, delvis för att vi inte kategorisera huvudpersonen som endera könet och därmed inte tillskriver den könsstereotypiska egenskaper, utöver de som författaren ger karaktären, men också för att möjliggöra identifikation. Ett barns könstillhörighet inte är så uppenbar och självklar som man kanske vill tro bara för att det har snopp eller snippa.

Men det skapade en debatt som får mig att häpna. Är det så provocerande att frångå den språkliga normen? Att inte kunna könsbestämma? Jag har vänner som rynkar på näsan och konstaterar att "det ordet kommer jag aldrig ta i min mun!" Men vad är det som är så skrämmande? Barnen struntar väl i om man säger den, det, han, hon eller hen? En tvååring kan lär sig tio ord eller fler om dagen. Vissa lär sig ett nytt ord ca var nittionde minut. Hen är bara ytterligare ett. Det känns som en enda stor missuppfattning, som de som argumenterar att det är synd om pojkarna om de inte ska få leka med bilar och om flickorna om de inte får ha sina dockor. Det handlar ju inte om att ta bort något utan att tillföra något som berikar barnens lek och i detta fall barnens språk. Att kunna leka både med bilar och dockor. Att kunna säga både han, hon och hen.

I havet finns så många stora fiskar

av Sara Lövestam


Jag läser mycket och är rätt dålig på att blogga så jag har bestämt mig för att bara skriva om de böcker jag tyckt var bra. De dåliga kan man strunta i. Men den här var fantastisk!

I Saras andra roman får vi möta ett fantastiskt persongalleri med den lilla killen Malte i centrum. Malte har många hemligheter och har blivit duktig på att veta vad man får berätta och inte. Man kan berätta att man fått ett bamseplåster i pannan men inte varför man fått det. Man kan berätta att man har ett nytt gameboy hemma men inte att det alltid står tomma flaskor på diskbänken. Man kan berätta att man såg på film hemma hos Roger men inte att man var tvungen att ta av sig byxorna när man gjorde det. Roger säger att de är kompisar, så bra kompisar att de älskar varandra men det får man inte heller tala om för någon för alla förstår inte kärlek och det är just såna människor som tar barn ifrån deras föräldrar. Vi får möta Kalle och barnen på förskolan, fröknarna och praoen Nozat. Vi får möta Maltes mamma, styvpappa och Roger. Och vi får möta Iakttagaren.

Saras sätt att gestalta karaktärerna är fantastiskt! Det kittlar lite i mig när det jag läser gör en twist och det inte var som jag tänkte. I denna berättelse hinner det twista både två och tre gånger innan trådarna strålar samman och berättelsen knyts ihop. Hemsk men fantastisk läsning som väcker tankarna runt vem som egentligen ansvarar för ett barns säkerhet och om att våga se det vi inte vill se. 5/5.

Den som älskar något annat

av Karin Fossum

Jag glömde mina böcker hemma när vi åkte hem på julfirande och i föräldrarnas bokhylla hittade jag denna kriminalroman.

Pojken Jonas August hittas död i ett skogsparti. Han har blivit sexuellt utnyttjad och under undersökningen som leds av komissarie Konrad Sejer försvinner ännu en pojke.

Författaren gör ett försök till att ge en nyanserad bild av problematiken runt pedofili och som läsare får man se fallet från både utredare och gärningsmans synvinkel men jag är inte imponerad. Kanske är det för att jag inte gillar deckare särskilt mycket, kanske är det för att man redan från början får lära känna gärningsmannen eller kanske är det för att Karin Fossum försöker vara så öppen inför debatten runt sexualitet när hon låter karaktärerna argumentera att hon tappar själva storyn. Boken var dock lättläst och jag läste trots allt färdigt den men fick inte blodad tand på att läsa mer av Fossum. 2/5.

Servant of the bones

av Anne Rice

Mer känd är kanske hennes tidigare bok En Vampyrs bekännelser och det känns lite som om författaren försökt göra en repris på en tidigare hit. Upplägget är det samma. Ett mytologiskt väsen berättar sin historia för en utvald  person som agerar bokens berättarjag. I detta fallet handlar det om en ande, eller djinn, Azriel, som har sitt ursprung bland israelerna i fångenskap i Babylon ca 500 före Kristus. Vi får ta del av berättelsen i tre tydliga delar, den första om Azriels mänskliga liv i Babylon som är en ganska spännande historisk skildring, en mellan del om hur Azriel lär sig att hantera sin existens som djinn och en avslutande del som nästan är lite deckarartad med ett ouppklarat mord i modern tid som är berättarjagets samtid.

Personligen är jag inte så förtjust i berättande i förstaperson och språket är inte heller särskilt gripande men det är ändå något i berättelsen som driver den framåt och gör att jag ändå läser färdigt. Som ett sidospår kan det vara värt att notera att är man tilltalad av att skriva och läsa m/m-fiction är Servant of the Bones fylld till bredden av material för detta. 3/5

The Colour of Magic

av Terry Prachett
svensk titel: magins färg

Detta är den första boken i serien om Skivvärlden. Den var inte dålig men det känns att Pratchett inte har fått in rutinen ännu, varken på sitt språk eller berättandet. Boken handlar om en misslyckad trollkarl Rincewind som ofrivilligt blir guide åt skivvärldens förste turist, Twoflower. Man får sedan följa deras äventyr där de möter hjältar, drakar och gudar.
Ingen favorit men ok.

Night watch

av Terry Pratchett

Jag hade liksom bestämt mig för att jag inte gillade Pratchett men det visade sig att jag hade fel när jag i brist på annat läste Night Watch, den 29nde boken i serien om Skivvärlden.

Berättelsen handlar huvudsakligen om Sam Vimes som råkar ut för en tidsresa och får upptäcka hur svårt det är att ändra historia.

Jag gillade den verkligen så nu blir det till att börja från början.

Momo eller kampen om tiden

av Michael Ende

Momo är en fantastiskt rar barnbok. Jag fick den i julklapp av min lillebror för något år sedan men har inte läst den förrän nu. Den handlar om den lilla flickan Momo som är så fantastiskt bra på att lyssna på andra människor, och så handlar den om de läskiga gråa herrarna men mest av allt handlar det om vad vi gör med vår tid, hur den tid vi sparar när vi stressar är tid vi egentligen aldrig får tillbaka och vad som är kvalitets tid och livskvalitet egentligen.