Var på konsert med Lars Winnerbäck, eller ja, egentligen var jag där med finaste väninnan och maken. Vi hade andra vänner också försvunna någonstans i det dyrkande vimlet av människor.
Laleh var underbar som förband och Lasse var strålande som alltid. Jag förstår att han känner sig uttömd och höstmelankolisk efter en turné för han ger verkligen allt han har. Men tänk att stå på scenen framför tusentals människor som verkligen av hela hjärtat älskar det du gjort. Och jag var en av alla dom.
Det känns skönt att ha hittat tillbaka till hans musik. Det var lite tomt utan den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar