onsdag 14 december 2011

Lucia

Det är med blandade känslor jag sällar min stämma till mina systrars i kören. Tonerna slingrar sig runt stearinljusens fladdrande sken och fyller domkyrkans valv.

Visst fyller Luciahögtiden en viktig funktion i vårt mörka norden för att lysa upp vinterdystra sinnen och ge en påminnelse om att snart, snart vänder det. Ljuset har inte övergett oss. Men jag undrar vad Lucia skulle tyckt om att hon hedras med en kommersiell skönhetstävling. Vi är snara att se bjälken i grannens öga men inte flisan i vårt eget. I det jämställda Sverigen fördömer vi traditionella skönhetstävlingarna men till och med de lägger viss vikt på de tävlandes kompetenser, talanger och sociala engagemang. Icke så Luciaframröstningar. Och visst var Värmlands Lucia söt och säkert har hon många lovvärda egenskaper men är hennes utseende det vi vill lyfta fram? Vad är det vi egentligen vill förmedla till de flickor som växer upp? Jag vill inte vara delaktig i att ännu en gång fastslå och pränta in i kommande generationers sinne att: du är säkert bra på många sätt men det är utsidan som räknas.

Och ändå står jag där, år efter år och sjunger under de höga valven, i stearinljusets sken. För det är trots allt så mysigt, och visst sprider det lite värme och ljus och jag, som så många andra och mot bättre vetande, är en slav under traditionen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar