fredag 29 juli 2011

Denna ungen han ska vandra...

...från den ena till den andra.

Vi har haft helt tokigt mycket besök. Det är lustigt. Vissa av våra vänner har frågat hur länge vi vill vara ifred innan vi vill ha besök, en vecka? Två veckor? Andra har inte ens frågat utan bara förutsatt att det går bra att de kommer när vi varit hemma bara två dagar.

Visst är det roligt med besök och det har känts viktigt att de som vill har fått träffa vår lilla parvel men det är faktiskt lite slitigt också. I alla fall för mig som har ett rätt stort behov av egen tid. En väninna från kören som kom förstod nog detta och hade med sig ett fantastiskt fika så behövde jag inte fundera på det, hembakat bröd, pålägg, muffins med hallon och vit choklad... Jag uppskattade verkligen omtanken!

Överhuvudtaget är jag tacksam över att vi har så många omkring oss som bryr sig och som vill komma och träffa oss. Pysen skulle säkert vara glad han med om han uppmärksammat att vi har haft besök. Det tror jag inte han gjort. Han har mest sovit.

...och här är inte ens alla med


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar